Frihamnen, 26 juni 2008

Dagen började inte så bra, när jag egentligen skulle åka in till Frihamnspiren låg jag hemma och spydde. Och ville mest börja lipa. Men jag repade mig. Hann höra det mesta av Lagwagon, även om jag såg början när jag gick över bron. Kom fram en väldigt överförfriskad kille och gav mig en puss med anledningen "Jag fyller 25 i dag, wöwö!" Tack, den ville jag inte ha. En annan skäggig man kom fram och frågade "Är du fightclub på helgon? Heej!" Shit vad skumma typer det finns, aldrig snackat med honom. Men sen var de flesta rejält dragna. Hittade Sofia och Henke efter ett tag i alla fall, eller tvärtom, och då var allt som det skulle igen. De är så goa att jag vill äta upp dem, nom!

Flogging Molly fick marken att gunga, precis som det ska vara. Devil's Dance Floor liksom. Lika bra som på Eriksberg, men den här gången höll vi oss lite längre bak.

Det var coolt att höra Punk Rock Song, första låten jag hörde med Bad Religion, live. Och det var riktigt bra. Även om ljudet studsade lite skumt, men så var det för alla band. Helt galet vad  länge de har spelat, och att det fortfarande är grymt. Synd att det var så längesen jag hade en Bad Religion-period bara. Typ 04-05, samma med NOFX. Men jag kom ihåg rätt många låtar ändå. Ledgendary.

Men vi peppade mest Millencolin, och det kan ju verka rätt stört med tanke på hur många stora band (som jag trott att jag aldrig skulle få se live) som spelade. Men vi är ju Millengänget. Femte gången gillt fo 'sho'! Jag kommer aldrig tröttna. Och Färm blir ju hetare för varje år som går, I can haz? Bra spelning, och helt okej allsång. Inte i klass med Örebro, men jag, Sofia och Henke skuttade och skrek med längst fram.

NOFX avslutade kvällen, och det var helt sjukt roligt. Fat Mikes mellansnack är inte att leka med. Sen var han hyfsat full också, eller hydrated som han kallade det själv. Vet inte ens vad jag ska skriva, skulle kunna citera allt han sa. Men Fuck the Bridge var en favorit, gjorde en låt till 'the cheap bastards' som stod och lyssnade på bron. Han drev med allt och alla, som tjejen med NOFX skrivet på brösten. Skön allsång i Don't Call Me White, och jag blev överlycklig när Franco kom. Jag var nöjd helt enkelt. Men kunde inte låta bli att sakna blink, med tanke på mellansnack.

Efter NOFX hittade vi Tinna och hennes brorsa, världens sötaste skåningar, och traskade över bron på väg hem. Det var en fin dag, synd att jag inte var piggare bara. Kände runt tio pers som var där men träffade bara på tre. Jag var nog inte så social och rolig ändå, glad att jag orkade åka in överhuvudtaget, och när jag lyssnade på banden släppte det. 

I dag har jag varit trött tjej, sov inte mycket i natt. Och i går kunde jag nästan inte äta eller dricka alls. Men har haft mysbyxor hela dagen så nu börjar jag repa mig helt. Blir sängen nu, och i morgon är det 24 timmar jobb.